Well, idag så ropade jag in 7" Mustasch - I hunt alone/Kill you for nothing på lila vinyl. Jag blir jätteglad. Sätter mig och för över pengarna till mottagaren. Då behöver man visakortet samt Nordea-dosan. Inget mer med det, beger mig mot gymet samt Lidl för att handla kattmat.

Efter ett svettigt pass så glider jag in på Lidl och går fram till kassan, jaha där hade jag med mig bara bankdosan men ingen plånbok. Men hon i kassan känner igen mig så fick handla på krita.. Ser hemma att plånboken mysteriskt bytt plats med bankdosan i garderoben. Vem har gjort detta? Jag är väl inte snurrig? Det är inte därför jag precis skrev 3 listor över vad som skall göras i helgen, en för fredag, en för lördag samt den obligatoriska "to do" listan som sitter på kylen. Ett under att jag hittar hem så många gånger som jag ändå gör.


Och varför är alla så jävla glada överallt för? Det är höst, det är vinter. Nu skall ni inte gå och kramas och må bra. Det är nu vi skall vara hatiska och gå och vara otrevliga mot allt och alla helt utan anledning. Som idag på tunnelbanan.
Sätter mig på en plats och börjar läsa, känner att något stöter till mitt ena knäskydd (har arbetsbyxorna på mig) kollar upp och ser en liten unge och hans mor sittandes mitt emot mig. Visst en gång gör väl inget. Ser sen att han sparkar till mig _igen_ på knäskyddet. Sedan när han gör det tredje gången så tittar jag på honom och säger;
"Men sådär får man väl inte göra?"
Han ser väldigt frågandes ut och då tänder mamman till. Hon säger till mig att jag minsann inte skall lägga mig i vad hennes barn gör och lära honom vad som är rätt och fel. Samt att det minsann är hennes ansvar att uppfostra honom.
"Ja, men hade du gjort det så hade jag inte behövt säga till honom?"
Varpå hon blir knäpptyst och byter plats.

1-0 till mig.

Eller så är jag inte bitter. Utan kanske vill vara i Flen?