Fick gå på spåret för första gången efter spårutbildningen. Var en tjej som hade tappat sin nya fina telefon. Så på med reflexvästen och knata ner. Jag är jättetuff.

"Sockerfri... är du bög?" Har jag antecknat ner i telefonen. Tror någon kommenterade någon som skulle ha godis utan socker. Minns faktiskt inte riktigt.

"Men en sån där bil är väl snygg?"
"Oh it's got a pony"

Fina svaret när jag visade upp en Ford Mustang GT av senaste årsmodell för Suss-E.... Vi har väl lite olika synpunkter på vad som är en fin bil...

Efter ett avslutat pass så kommer jag hem och stryker ännu ett pass som står på schemat, det är en väldigt skön känsla att känna att passen blir färre och färre. Men vad hjälper det, för efte 2.5 månad så kommer det två nya papper helt proppfulla med arbetspass. En skön känsla att stryka, men ja. Det kommer aldrig att ta slut.

Hände mycket på jobbet i helgen, omhändertog en man som var väldigt aggresiv och även efterlyst, men det enda han kände att han ville ta upp med poliserna, det var att han tyckte att min kollega hade ljugit när han sa att han var halv-iranier (vilket han faktiskt är). Och efter ca 5 minuter frågar den äldre polisen i sällskapet "vart vill du komma med det här?" och suckar uppgivet.

Sedan så var det väldigt många av det kvinnliga könet ute i helgen, jag märkte det när det var en busschaufför som helt lyrisk svarade "Ja det är underbart, bara massa flickor ute" när jag frågade hur han hade det.
Efter det märkte vi att det var väldigt många damer/flickor/tjejer/kvinnor ute. Men sedan kom jag på en teori att det kanske var för att de nu har börjat klä av sig lite, och ja. Alla dessa syns lite lättare nu än när de går gömda i en stor dunjacka.

Livskvalitet, vad är det? Den stunden när man verkligen känner sig avkopplad och njuter av tillvaron?
Som jag kände idag, satt i soffan, läste, lyssnade på musik, drack gott kaffe. Tiden gick otroligt fort. En timme flög iväg. Då är livet ganska behagligt, synd att jag ej har kvällssol på balkongen, då skulle jag sitta där varenda kväll, varenda dag och läsa, dricka kaffe, dricka öl. Ja. Vad som helst, bara sitta och njuta.

Och det här är väl det som jag har funderat på den här veckan. Har algt ut gräs på balkongen, inköpt två stycken stolar och ett bord, invigde "nya" balkongen idag med en kopp kaffe och en tidning. Var sådär lagom mysigt. Synd att man inte har kvällssol bara...

Jag har en lista sittandes på kylskåpet, överskriften är "To Do:". Det är alltså saker jag skall göra/köpa.
Lite exempel:
Cykel, Gummimattor till bilen, tvätta kostym, kakbok, soppslev, hjulinställning, träningströja, tvätta kostym. innerbälte, hållare till reflexväst.

Det är alltså saker jag behöver hem eller liknande, som jag kommer på under vardagens gång att de kunde vara ganska bra att ha. Och så skriver jag upp dem, eftersom jag är lite lagom senil.

Vad skall jag komma till? Jo, för de 5000 som det kostade att laga rutan, vad kunde jag gjort för dem?
Ptja, en sak hade varit Sweden Rock Festival. En annan var kanske Rockweekend, lite fotbolls matcher och tatuering.

Eller kanske byta bromsar på bilen, göra en hjulinställning. Eller rentav 4 nya sommardäck.-

Varför inte en cykel, nytt pass, tvätta kostyme samt innerbälte och hållare till reflexvästen.

Många bra saker man kunde gjort för de där 5000:-. Eller så köper man ny framruta

Så, när jag i torsdags åkte hem från jobbet och stannar framför en polisbil på shell, hoppar ut ur bilen, låser via passagerar dörren, kommer sedan ut, låser upp sido-dörren och klättrar över till förarsidan för att öppna den dörren. Då kände jag mig ganska suspekt, poliserna kollade förundrat på mig. Och jag tror inte att den krossade rutan hjälpte till med att dämpa misstankarna.

Sedan så var det utgång på Dovas med Suss-E och Kiltcalle. Hamnade vid ett bord med en thailändska och hennes ptja.. man? Han var svensk iaf. Liverpool - Chelsea på tv, han ringer in ett bud "3000kr på Chelsea" och precis i samma sekund gör Liverpool mål, han fryser till och stannar upp mitt i allt. Såg väldigt lustigt ut, ungefär samma kortslutning som "någon" får när jag visade Ritter Sport: Cappuccino för henne. Kvällen flöt på och vi åkte hem.

Har gått och grubblat på något ett tag, och det har tagit upp mycket av min energi. Men ja, man kan prata ut om problemen och det verkade fungera bra, var en stor sten som föll från mitt bröst.  Kanske inte är helt fel att lösa vissa problem som en vuxen man ibland. Så det har sina fördelar med att vara vuxen ibland.

Hade en dröm inatt som jag kom ihåg, var på en bensinstation med Micke, är inne och handlar och ser att min bil är borta. Vi springer ut till hans bil och ser en person som står och pillar med min bil runt ett hörn, jag hoppar ut, börjar brottas. Micke sitter i bilen och skriker något, han på marken tuppar av. Sen vaknade jag. Väldigt verklighetsbaserad dröm. Så det var lite creepy. Föredrar mina "skvalpande vatten"-drömmar.

Hur kommer det sig när en ett sällskap på minst 2 men oftast fler, springer till buss/tunnelbana/pendeltåg så när de väl har kommit på ovan nämnda transportmedel så brister alla ut i någon blandning av andfåddhet och skratt. Är det verkligen så kul att springa till ett tåg? Eller insåg de precis hur dumma de ser ut när de springer i 10cm klackar? Förhoppningsvis inser de hur dumma de utger sig för att vara när de springer till ett tåg, när det kommer ett till åt samma håll om 2 minuter.

Fick det återberättat för mig, att i London när tunnelbanan börjar varna för att stänga dörrarna, då stannar folk och väntar på nästa, istället för som i Sverige där de springer och rycker i dörrar.

Ungefär lika dumma som de ser ut när de har de senaste modeglasögonen som ser ut som något  min morfar har, vilket han faktiskt har kom det fram vid en släktmiddag för ett tag sedan. Ni kan verkligen inte tycka att ni ser snygga ut i de här åbäkena till glasögon, men det västa är att folk som ej behöver glasögon har den här skiten på sig. Modeslavar.

Sen så fick jag rutan krossad på bilen utanför jobbet i lördags. Känns bra, 5000kr fattigare. Över åren så har jag tjänat in rutan utan problem, då en trafikförsäkring kostar 300kr/månad, medans en halvförsäkring kostar ca 700kr/månad. Vilket på två år har sparat mig ca 9600kr. Så överlag är det billigare att göra såhär, men det svider fortfarande att betala ut en stor klumpsumma istället för lite varje månad. Men men, som tur var fick jag rabatt på någon tusenlapp. Skönt med kontakter ibland. Synd att min husmekaniker ej kände sig säker på att byta rutan, hade kommit undan med mindre då.

Börjar bli van med motgångar, det var årets Sweden Rock Festival som rök iväg. Så ptja, blir väl jobba den veckan istället.

Sen kom jag på att jag jobbar inte som Ordningsvakt, jag jobbar som dagisfröken åt människor i åldern 14-60 år. Man går runt och säger till människor hela tiden, "du måste betala för att åka", "kissa inte här" "ha inte fötterna där" "rök inte i tunnelbanan". De som beter sig normalt och mest vuxet inom kollektivtrafiken är faktiskt barnen. De är kanske fortfarande unga och oförstörda?

Kollade upp vad det var för OB i kollektivavtalet, såg att 1/4 -09 så ökar lönen. 800kr mer i månaden är aldrig fel.

Var och kollade på den eminenta orkestern Defueld igår. Var länge sedan jag var på Pub Anchor, de har till och med byggt om nu. Så länge sedan var det jag var där, försökte komma på när jag var där senast och ja... 5-6 månader minst tror jag det är. Fin fusk renovering av toaletterna förresten.

Men men för att återgå till det intressanta som hände den kvällen, jag, Rasputin, Sandra och Alex står i baren. Jag och Rasputin dricker varsin cola när bartendern helt plöstligt kommer med två öl. Vi blir som två stora frågetecken, men hon förklarar vänligt "de här är från mannen där borta" och pekar på en man med hitler-lugg längst bort i baren.

För att inte vara totalt oförskämd så tittar jag på honom, skålar och tar en klunk. Men ger sedan bort min "hor-öl" till Alex, jag var trots allt nykter den kvällen och skulle köra hem. "Svankar för öl" är kanske mitt nya motto?

Bra spelning som vanligt, lite dåligt med publik bara. Men men.

Och så var man "äntligen" inne i det härliga Jobba-Lön-Räkningar träsket. Man sliter som ett djävla djur i en månad, för att få sitt lilla bidrag, för att ha råd att betala räkningarna och kanske äta tills nästa lön kommer. Tyvärr har jag fastnat i lite av en ond spiral som går väldigt fort neråt.

Det är när man stannar upp och tänker efter som man inser att det är nog saker man skulle gjort annorlunda nu när man är lite visare och erfaren. Visst man skall vara impulsiv och göra lite vad som faller en in, men kanske inte gällande allt? Man kanske inte skall ha så bråttom att få/göra vissa saker som man trots allt har haft. Men man får hoppas att man går en ljusare framtid till mötes. Bara att slita ännu mera på jobbet och få ut lite mer i lön så man kanske blir skuldfri för en gångs skull?

Fick beviljad semester i sommar de två första veckorna i juni. Blir Sweden Rock Festival första veckan, Dublin andra veckan. Så nu måste man spara ihop till det. I värsta fall får man ta pengar ur tatueringsburken, men det vore jävligt surt när jag har lagt växelpengar i den nu sedan jag flyttade hit till Fagersjö. Vilket är ptja.. Snart två år har jag lyckats bo här.

Längsta tiden jag har bott någonstans när jag bott själv, men jag har bara bott själv på 2 platser än så länge.
Huddinge var bra, litet, men billigt och den omedelbara närheten till syster och systerdotter gjorde det till en guldplats. Men sedan när syster styrde sin kos någon annanstans så hade jag inte någon anledning att bo kvar där, hastigt och lustigt flyttade man till Fagersjö/Farsta och här är det väldigt bra.

Inte många killar som delar lägenhet med 4 tjejer... I rule.

Jag fick en liten kille att gråta för några dagar sedan på jobbet, han var kanske 10 år och blev livrädd när jag sa att han skulle få åka polisbil hem och hans föräldrar skulle få veta att han sprang på spåret till lidingö-banan. Men ja, det märktes att han verkligen blev rädd och ångrade sig, så han fick smita iväg med bara en varning. Då fick jag ett väldigt "vuxen" moment. Kändes väldigt vuxet att stå och läxa upp någon liten parvel, som uppenbarligen tänkte på mig som äldre och vuxen.

Men... vuxna. Det är mina föräldrar, alla över 40 är vuxna. Jag är inte vuxen.