You are the closest to heaven i ever been.



Att man känner saknad är ett bra tecken?
Det kommer gå bra, det kommer fungera, jag vill att det skall göra det. Och nu har jag verkligen bestämt mig.
"När jag ser något jag vill ha, så tar jag det". Det har fungerat bra att leva efter hittills. Och det är en devis jag skall leva efter, modifiera den lite "När jag har något jag vill ha, då skall jag behålla det" kanske?

Jag vet vad jag vill ha, så nu skall jag behålla henne.


Gick förövrigt riktigt bra på skolan idag. Klarade batongexaminationen. Samt fick ett besked om att jag klarade juridiken. Vilket då borgar för att jag klarar allting. Hoppas jag. Får veta till 100% på torsdag. Hoppas, vill, tror och önskar.

The reaper smiles while tears are falling.

Många saker man inte trodde skulle hända igen, saker man inte trodde man skulle känna, saker man inte trodde man skulle göra. Men även saker man aldrig, aldrig trodde man skulle säga. Men nu ändras situationer fortare än man tror, inget är skrivet i sten. Och således får man anpassa sig efter sin nya situation.

Bra? Ja verkligen. Känns bättre än på länge, sitter nu och tittar när solen går upp över Fagersjö. Skall snart bege mig mot skolan för att utstå ännu en dag på Polishögskolan.
Känner mig tillfreds, nästan en jobbig känsla. Känner att allting går bättre än det gjort på länge. Får jag känna såhär? Är det kanske min tur att ha det bra för en gångs skull?

Men det kommer nog ändra sig snabbt, jag kommer på något härligt sätt att göra så att hela skiten går åt helvete, så småningom kommer jag nog lyckas med det. Men det är verkligen inget jag vill. Får kämpa för att bevara det som bevaras skall. Att så länge som möjligt hålla det så bra som det går.


Wish me luck.... Catch you on the flipside.

But the coward within, is afraid of the world.

Så nu är det äntligen dags. Eller det har varit det i någon vecka nu. Telefonen har passerat 20 000 sms och jag kan således köpa mig en ny. 20 585 står den på. Men helt plötlsligt så har den börjat fungera som den skall, sista rycket inför att förevigt ge upp?  Kan tänkas. men nu är det dags att börja sondera terrängen efter en ny telefon. Synd att dessa inte görs längre. Jag gillar den. Har haft 2 st av denna modell.

Går som sagt utbildningen inför att bli Ordningsvakt. Vi har haft självskydd, handfängsel och massvis med juridik.
Idag hade vi prov på juridiken. Antingen är jag dum i huvudet. Eller så är alla andra det. När jag efter 45 minuter är klar och går ut, ja då förlöses den våg med människor som bara sitter och väntar på att vara klar först. Vad är det för påhitt? Varför inte gå när ni är klara? Varför inte gå först? Vad är det som är så hemskt? Är det ett osäkerhetstecken att vara klar först på ett prov?

Jag ser det lite som att det är självsäkert, varför sitta längre än man behöver? Slöseri med tid.
Hade även första batongträningen idag, gick bra. Men man ser vilka personer som inte borde ha batong. De som när de fick batongen bröstade upp sig, blev lite kaxigare, fick den där lite obehagliga glimten i ögat. Och trodde helt plötsligt att de var kungar i denna värld. Batongen är en sista utväg som man sällan skall ta.
 
I'm so happy right now!
Hade för övrigt en väldigt härlig helg. Bjöd ut min underbar Suss-E på middag i fredags. Gick till Dionysos och åt ruskigt god grekisk mat.

PÅ vägen dit så sitter vi på tunnelbanestationen i Högdalen. Har henne i knät. Helt plötsligt kommer en tant, säg 60 år fram och säger "Har ni plats för en till?" börjar sedan gå 2 steg, men vänder tillbaka "var kanske fel årsmodell?"
Vad kan man göra mer än att skratta?

Åt middag, gick mot medborgarplatsen, ser en bil med regskylten "Ithora" jag tänkte något i stil med ett nick eller något monster från någon film. Men kommer på mig själv efter ca 2 meter. "It hora" skall det nog stå.

Lördagen blev det ingen skivmässa, men kostymköp och kolla kläder till söt. Sedan kräftskiva/grillning med alkohol och lite sådant småmys. Överlämningen gick bra, trots nervositet.
Söndag.. hmm.. Var på kalas med isola ja. Var totalt kung som vanligt. Snyggt med en prinsessklänning med döskallar. Sedan bio, såg tropic thunder. Var helt ok. Många höjdpunkter i den filmen.
Sen hem för en ruskigt trevlig/intensiv kväll ;)

Du kommer vara saknad, men jag finns här när det behövs. Det vet du.

I övrigt lustigt hur bra man kan klicka med någon man känt så lite. Och bli jävligt bra kompisar så fort.

Cause i am so much stronger than you! (viktnedgången)
Har varit på utbildningen i en vecka nu och inte tränat.
Men vågen stannade på 113.6 kg idag när jag vägde mig innan batongträninge. Helvete vad skönt det är!


Cause i am, so much stronger than you.

Går bra i skolan, många idioter "ja och så kommer några in på sina höga hästar" var på han bredvid säger "va.. ska vi ha ridlektioner"  ja jo. Åh va trött jag blir.

Men annars så går det bra.


*klär av mig naken och skakar på rumpan*

Det är då ner 2kg som är det roliga.


"Do unto others, what others do unto you"

Satt idag och diskuterade och fick då höra "du är en bra person". Samt det som Cat (;)) skrev, samt vad andra personer säger och påpekar. Det är ofta jag får höra det.
Men sedan kommer den där klicken som anser att jag är en idiot, att jag är en dålig person som knappt är existens berättigad. Kan det helt enkelt vara så enkelt, att denna lilla promillen av dem som känner mig, som verkar tycka väldigt illa om mig. Kan det vara så att ni helt enkelt får vad ni förtjänar? Att ni har behandlat mig illa och således ej "förtjänar" att jag är snäll och trevlig mot er?

Det är så enkelt att jag anser att vissa känslor och handlingar skall ej "slösas" på personer som ej förtjänar dem.
Och det är stor skillnad på att förtjäna och behöva. Jag försöker i all välmening vara så "god" mot de som jag kan. Men ibland räcker varken tid eller ork till. Och när man bara får dåligt tillbaka. Då kanske det är så att jag helt enkelt ger upp, vänder ryggen till och går därifrån?


Var förövrigt i Flen idag. Sömnig liten stad, på ett dåligt sätt. Fanns bara en anledning att åka dit, den är snart borta därifrån. Så slipper man den staden.

Utan förödelse finnes ingen frälsning, på denna sida döden intet hopp


"Det borde finnas fler som du på denna jord, och ännu fler som kan få en chans till att ta del av dig i sina liv.. Få en chans till att uppleva det du har att erbjuda.. Jag hoppas du vet att jag kommer oavsett tid och orsak också, Du är en sådan jävla bra vän.. Jag kanske inte påpekar det tillräckligt ofta eller så.. Men jag gör det nu.. Och va god och ta in skiten, och inte förneka att du är en otroligt grym snubbe :D"

Sådant där värmer verkligen att läsa Cattis, du gjorde min dag. Och ja, det var onekligen en snygg bild. Men hur skall jag lyckas med den?

You make me fell like i'm god, the one without sin.

Well, på gymet igen då. Rätt lustigt och underhållande att se hur det är grupperat. Vid maskinerna och konditionsmaskinerna så huserar de flesta som är 40+ samt nästan 99% av dem som är av kvinnligt kön.

I andra änden av lokalen så är alla lösa vikter. Där är det "alfahannarna" som regerar. Ryggdunkar, ansträngda frustanden och stön, samt svett i massor. Här har då jag alltid gått lite mitt emellan och lett lite åt de där "pajasarna" som står och spänner sig i spegeln.

Fram tills för några veckor sedan, nu syns musklerna på mig, står jag normalt i t-shirt så syns mina nyckelben genom tröjan. Utan tröja så ser man att en välformad kropp tar form. Därför har jag nu blivit en sådan som "beundrar", beundrar är nog fel ord att använda egentligen, sig själv i spegeln. Man ser utvecklingen och den sporrar mig att ta i mer, orka lite längre, orka lite till. Det är nog bara bra vid närmare eftertanke.

We all want something we can not have.

Nej, då jag anser att när jag ser något som jag vill ha, då ser jag till att få det. OCh det fungerar bevisligen.
NU fick jag ett samtal om min framtid, kommer påverka rätt mycket. Har alltid varit inställd på att göra det här, att jag skall klara det och sedan kommer allt flyta på. Men nu när det väl kommer till kritan, när jag inte har hunnit förbereda mig som jag så gärna vill göra. Ja... är det verkligen det här jag vill? Denna stund av ågren är aldrig bra. Men den går över, det är kanske som en liten reflex att tänka efter en extra gång innan man gör något man inte kan dra sig ur. Det handlar ändå om rätt mycket pengar. Så det är dumt att slösa dem.


You make me feel like i matter, you make me feel like i make the world spin.

Well, idag så ropade jag in 7" Mustasch - I hunt alone/Kill you for nothing på lila vinyl. Jag blir jätteglad. Sätter mig och för över pengarna till mottagaren. Då behöver man visakortet samt Nordea-dosan. Inget mer med det, beger mig mot gymet samt Lidl för att handla kattmat.

Efter ett svettigt pass så glider jag in på Lidl och går fram till kassan, jaha där hade jag med mig bara bankdosan men ingen plånbok. Men hon i kassan känner igen mig så fick handla på krita.. Ser hemma att plånboken mysteriskt bytt plats med bankdosan i garderoben. Vem har gjort detta? Jag är väl inte snurrig? Det är inte därför jag precis skrev 3 listor över vad som skall göras i helgen, en för fredag, en för lördag samt den obligatoriska "to do" listan som sitter på kylen. Ett under att jag hittar hem så många gånger som jag ändå gör.


Och varför är alla så jävla glada överallt för? Det är höst, det är vinter. Nu skall ni inte gå och kramas och må bra. Det är nu vi skall vara hatiska och gå och vara otrevliga mot allt och alla helt utan anledning. Som idag på tunnelbanan.
Sätter mig på en plats och börjar läsa, känner att något stöter till mitt ena knäskydd (har arbetsbyxorna på mig) kollar upp och ser en liten unge och hans mor sittandes mitt emot mig. Visst en gång gör väl inget. Ser sen att han sparkar till mig _igen_ på knäskyddet. Sedan när han gör det tredje gången så tittar jag på honom och säger;
"Men sådär får man väl inte göra?"
Han ser väldigt frågandes ut och då tänder mamman till. Hon säger till mig att jag minsann inte skall lägga mig i vad hennes barn gör och lära honom vad som är rätt och fel. Samt att det minsann är hennes ansvar att uppfostra honom.
"Ja, men hade du gjort det så hade jag inte behövt säga till honom?"
Varpå hon blir knäpptyst och byter plats.

1-0 till mig.

Eller så är jag inte bitter. Utan kanske vill vara i Flen?

Hunt you down without mercy, hunt you down all nightmare long.

Ska jaga mig själv, kilo för kilo. Gram efter gram.
Någon dag skall jag vara något bättre, jag skall vara något som någon annan kan vara stolt över. Någon som kan se sig själv i spegeln utan att få denna självförakt och det hat jag känner mot människan som tittar tillbaka på mig.

Att någon dag kunna stanna, kolla i spegeln och känna "Vafan, idag kommer det bli sgsgsen bra dag, get 'em boy"

Förhelvete, ge inte upp nu. Håll ihop, skärp dig. Målet är så nära så nära. Det är värt besväret. Gräset är grönare på andra sidan.

Come on, i'm standing here waiting for you.

Adam, ja precis de maskarna jag pratar om. Underbart. Speciellt när någon "distraherar" en.

Livet är ganska skönt när det största bekymret för dagen var att det var samma låtar på min mp3-spelare som jag hade förra veckan. Så det var på det stora taget en väldigt bra måndag.

Come give me your best shot!


Haha, under 118. I still fucking rule. Underbart när jag knappt kan gå upp för de 10 trappstegen som är från gymet ut till gatan. Då vet man att passet har gjort bra för benen.


Why do i feel this is the end of the world, when you say it's alright?

Måste säga att med låten "Blind" så har Defueld verkligen fått till något riktigt riktigt bra. Visst de andra låtarna är väldigt bra. Men denna sticker ut. Sällan det händer. Men har lyssnat på den säkert 30-40 gånger denna helg. Farligt. Beroendeframkallande.

Worms och allmänt välbefinnande skulle kunna vara en heltidssyssla.


Finns alltid någon som har det sämre, ja det kanske det finns. Men vad rör det mig?

I'm not a king, but i will make you feel like a queen

Fat bottomed girls you make the rockin' world go round...
Jag sitter bredvid tjockisar på tunnelbanan! Jaha, vad är nu det här? Kan bara säga, att jag då, i egenskap av fet vet hur det är. Man sitter i en "fyra" på tunnelbanan. Och ingen, verkligen _ingen_ sätter sig bredvid. Vad är det som är så hemskt? Folk står hellre upp än att sätta sig bredvid. Det finns verkligen inget som är mer knäckande att se 5-6 personer stå upp när det finns 3 platser precis där man sitter.

Hemska människor, visst överviktiga har ett problem. Men för det innebär det inte att man får stirra och behandla dem som man gör. Jag kanske inte klassas som "fet" längre. Utan nu är jag bara stor. Känner att folk har slutat titta när man går i tunnelbanan och på stan. Märker att folk sätter sig bredvid mig på tunnelbanan. Och därför känner jag att det inte är mer än rätt att jag sätter mig vid dessa personer. Då jag som sagt själv vet hur illa och dåligt man kan må av något sådant.

Och linda. Det finns personer som man kan lita på till 100%. Jag har turen att ha några i min bekantskapskrets. Folk som inte tvekar en sekund med att hjälpa mig om så klockan är 04.00. Det är sådant som värmer. Att man vet att man har sådana människor i sin närhet.
varför gör du det här

Varför gör jag det här? Varför tränar jag, varför försöker jag gå ner i vikt: Vad är det som driver mig? Är det hatet mot mig själv? Önskan att något bättre kanske finns på andra sidan strecket? KÄnner mig målmedveten. Jag vill ha _Det_. Vad är det? Jag vet inte. Men jag vill ha det.


En förövrigt värdelös dag blev lite bättre när jag åkte ut till mina barndomstrakter i Herrängen och satte mig på klipporna vid Långsjön. Saknade sötast. Men ibland hinns det inte.


Why am i suprised, when i know you're not happy here...

Och ett uppladdningsbart AAA batteri räcker i ca 3 dagar. Men vad är då kostnaden i el för att ladda ett batteri? mmm det kan man fråga sig. Är nog dock bara en marginell ökning.

Väldigt bra helg i övrigt. Biljard, mys med söt, skjuts till flygplats och sen somna kramandes. Kan det bli bättre?
Fest hos Kiltcalle i lördags. Bra drag som vanligt. Dock nykter. Var verkligen inte på humör för att dricka. Det regnade? Och jag hade då ingen jacka. Men nu har jag. Så nu, om det hade varit lördag idag. Ja då hade jag kunnat dricka, för nu skulle jag ej blivit blöt.

Hamnade i en väldigt hetsig diskussion med en bekant ang hur någons historia påverkar hur personen är. Självklart skall man inte förneka saker man gjort förut i sitt liv. Allt det man har gjort, är erfarenheter som formar en till personen man är idag. Jag själv skäms för många saker jag gjort. Ingen ide att ångra dessa saker, utan det är bara att gå vidare "tiden läker alla sår" osv.
Men för att återgå. Hon ansåg då att en person med tex. kriminell bakgrund ej går att lita på och det är dömt att umgås med en sådan. Väldigt tråkigt då jag anser att vad personer gör och har gjort. Det spelar verkligen inte in på hur man kan lita på någon. Finns få personer som jag litar på till 110% Men de få som jag gör det, de är verkligen inte några svärmorsdrömmar. Vilket är en del av det som jag litar på. Man vet vart man har dem. De är sig själva.

Ta hand om sjuklingar är faktiskt väldigt mysigt.


Viktnedgången:

Hoppsan, jag har nyckelben. Det kunde man inte tro.
I fucking rule.

I can't hold you close, darling if you're not near me.

Trevlig helg, det är dumt att äta en matsked kanel. Men med så många varningar från mig så får man faktiskt skylla sig lite själv.

Det är skapligt irriterande att min telefon då har bestämt sig för att sluta blinka/lysa när jag får sms och mottar samtal. Den börjar ge upp nu. Batteriluckan är nu fasttejpad för att den inte skall ramla av. Det gör det hela väldigt mycket omständigare när jag skall ta bort batteriet för att starta om telefonen då den hakar upp sig. (Vilket händer 5-10 gånger per dag). Men jag har lovat mig själv att jag skall uppnå 20 000 sms med denna telefon.  Den har varit med mig i lite över ett år nu, införskaffades 5:e juni 2007 enligt fakturan. Den har varit med om många roliga saker. Men nu är det verkligen sista dödsstöten. Laddar helt normalt i vanliga laddaren, ej via billaddaren. Och absolut inte via datorkabeln. Den fungerar om man sitter och vrider den liten. Samt att kameraluckan ej fungerar och kameran i sig knappt får fokus. Någonsin.

Antar att det kunde varit värre, Gambia kanske? Men du är fortfarande underbar.

Till SaraMEDH du är för härlig du vet det va? Skönt att du finns.

Edit: När man skall raka sig på huvdet är det smart att ladda trimmern så man inte blir halvtrimmad...
Samt att när man klipper mustaschen. Andas inte in. Det blir hår i halsen.

Såg förövrigt de vackraste ögon jag någonsin sett för några dagar sedan i  Gamla Stan. Sitter bredvid ägaren och tittar in i hans, ja hans, ögon. Kunde inte slita mig. Han märker at t jag tittar, jag märker att han märker. Men kunde inte sluta titta..

See your ass go down.. DOWN! I am a real survivor.

Hahah, under 120kg nu. I fucking rock!

Men iaf, ben på gymet idag. Körde 10min promenad i början. Sen 10min rodd efteråt. Och vilken skillnad det är på att köra rodd mot att promenera. Man känner hur svetten rinner till hela tiden, armar och rygg är helt slutkörda efter 10 minuter. Blir nog att man kör en liten snabb uppvärming på löpbandet sedan rodd att avsluta med.

Har även börjat köra magmaskinen varje träningspass nu.


Living here in hell, come unleash your heaven.

Hmm ja. Jag vet inte riktigt vad. Drömmer jag? Måste kanske nypa mig i armen?

Stopp i tunnelbanan imorse. Strömavbrott kl 05.31. Vid 06.10 var inte en ersättningsbuss att skåda.
07.45 kom trafiken igång igen. Härligt att stå i Högdalen i nästan en timme. Tack för den SL.

Så när jag idag kommer hem från jobbet, går av bussen och börjar gå mot huset. Halvvägs till min port ser jag ett par blåa boxershorts med grå resår. Undrar när dessa blev tappade, framförallt. När märkte ägaren att hans kalsonger saknades? Antar att han inte hade dem på sig vid tillfället för tappandet. Utan kanske står där helt förstörd efter att han tränat och kan inte byta till fräscha kalsonger.
Kanske ville bli fri och slängde av sig alla kläder?

Väldigt bra helg med väldigt fint sällskap må jag säga.

I disappear (Viktnedgången)
Ingen träning, bara några enstaka promenader förra veckan. Kände en förkylning komma krypandes och lika bra att ta det lite lugnt istället för att slita ut kroppen och bli dundersjuk. Gillar inte att vara sjuk.

120.6 I RULE!
Ungefär 121 dagar kvar tills jag skall nå 110kg. Hur skall det firas då om jag klarar det?
0,08kg per dag, 0.5 kg i veckan. Ingenting är omöjligt.